Fyy tusan vad skönt, igår krusade jag för mitt BollnäsTroll så det var inte klokt  men skam den som ger sig. Hon var sugen men det var som att nää det är inte riktigt bekvämt! Hon fick pannkaka med vaniljglass (Margots tips med glassen) kokt torsk och ris, ost, kokt skinka, grillkorv och lite torra kulor....allt var gott i nån tugga...och hon åt INTE i sin skål utan ville bli matad så det var bara att mata på   Men jag tror faktiskt att det var hennes läpp som irriterade, den var lite svullen på insidan. Idag blev det bomansblandning igen och nu var det okej att äta i sin skål liggandes på golvet. Andra gången hon fick mat så satt hon bredvid mig och väntade och jag testade att sätta ner skålen på hennes plats och hurra det gick bra  

Nyss har Älsa fått sin kvällsmat och Ästher blev avis och tiggde, (hon hade också för avsikt att stjäla sig en kycklingfilé men lyckades inte    ) hon ska få vänta ett tag till på kvällsmaten för hon har ätit flera gånger redan ( men hon fick några kulor av sin mat och hon tuggade nöjt i sig) nu är det bara att vänta på att magen ska komma igång också......hon har ju inte ätit fast föda på länge så det har väl inte funnits nåt att "skita" ut  

Jag har pillat bort hennes smärtplåster också! Hon piper lite ibland och kommer det nån blir hon jätteglad samtidigt som hon "berättar" högljutt vilket elände allt är  

På tisdag ska vi på återbesök...  svullnaderna går sakta men säkert ner, fukt eksemen ser fina ut, bettet på tassen tror jag börjar klia för hon vill gärna klia där men slutar när jag säger till.

Jag tror jag måste gå i terapi för att våga gå i skogen igen med dom   

vilken lycka när hon äter på sin plats

mm det var gott

blicken är gladare

mycket trött än

Älsa kollar noga så att Bollnäs har ätit upp

Ästher morrar åt Älsa bla när Älsa varit ute tex på promenad och kommer in och är tokglad..då är det som att hon säger..hörru tanten coola ner dig, Älsa är snäll och vrider bort huvudet så det blir aldrig nåt bråk tack o lov..kanske är så att Ästher är rädd att Älsa ska busa med henne? Så tacksam att Älsa är såå snäll...okej hon är nog liite överpigg också, då det bara blivit fjutt promenader sista veckan...men snart är nog Bollnäsa fit for fight igen...dåå du Älsa   

gick igenom medicinskåpet för hundarna och katten...kan ju säga att det fanns en del gammalt att kasta...

blir en påse gott och blandat att lämna på apoteket

favorit i repris   

Ja igår kom det efterlängtade telesamtalet att vi skulle få komma och hämta hem vårat BollnäsTroll! Och när vi kom dit kommer det ett troll som är riktigt glad, sån skillnad mot när vi hämtade henne i tisdags, och nu är hon mycket piggare och ny duschad hurra  

vi väntar på att få lösa ut henne   

blå o röd och lite svullen är hon än, men det har minskat rejält

Sen fick hon ju fukteksem bak på rumpan på båda sidor och dom har rakat rent ända in på skinnet runt om och just nu tror jag det är det värsta för henne, det kliar säkert efter rakningen för hon kan knappt gå ibland utan blänger mot det rakade och skulle vilja gnaga där, själva eksemet ser inte så farligt ut men det svider väl det med! Fick med Bonex att ha på.

så här såg det ut igår kväll   

Fick svar om Älsas knölar igår, bara fett...så fett är bra  det fick jag brevledes, inget svar om urinprovet, men när vi satt och väntade på Ästher igår så ringde Vet Annika och Älsa har e coli i urinen, det kan komma från "själva" området utanför men det vet vi ju inte så en 14 dagars pencillinkur ska hon ha sen ska vi tillbaka och då ska det tas urin direkt från blåsan....såå ja pengarna är väl till för att dom ska rulla  

nåja det finns ju en del mopeder, mc och en jeep vi kan sälja...men det säger vi inte högt  

Ästher vill inte äta...har tagit några korvbitar, lite skinka och ost, inget som är hårt vill hon ha, är säkert inne i kinden hon har ont, hon är ju rätt så missfärgad där och lite svullen än, så idag blir det en del handlandes på affärn, funderar på torsk, blodpudding, pannkakor...ja vi får prova oss fram, är ju viktigt att hon får i sig nåt, jag blötlade torrfodret men det ville hon inte heller ha! Vatten dricker hon mycket iallafall

Har tagit tempen och den var normal 38,1..så skönt, ska erkänna att jag var nervös innan jag såg vad det stog

jag talade om för Älsa att vi skulle åka och hämta Ästher igår , då satte hon sig vid fönstret och väntade

Älsa är lite förvånad för Ästher är liite tjurig...men det går väl över, huvudsaken dom inte ryker ihop och jag ser inga såna tendenser Älsa är mycket förstående...hon är ju gammal ock klok  

På midsommardagen runt 10 tiden gav vi oss iväg ut jag och vov från torpet, Ästher BollnäsTroll var som vanligt lika glad och tokig och härjade med Älsa innan vi kom av gården. Vi började att gå på vägen ner mot bommen men jag ändrade mig och sa nej vi tar stigen ovanför torpet istället, han bara gå en liten bit på den då jag ser att Ästher stoppar ner näsan och jag hör hur hon sniffar så min tanke var att hon hittat älgskit, men i nästa sekund ser jag att hon kastar sig bakåt för att i nästa sekund hoppa ett jämnfota hopp framåt igen mot samma ställe DÅ fattade jag och skrek NEEEJ och rusade fram, mycket riktigt en ormjävel ligger bara ett fotsteg i från ihop ringlad i anfallsställning, Älsa kommer rusande bakom mig men när hon hör hur den fräser gör hon en stor lov och ställer sig en bit ifrån och skäller, jag knuffar Ästher bakåt och fumlar med kopplen för att få på henne det, vi tar en stor lov bort från platsen och jag har en puls som inte finns av denna värld men just då tror jag inte att hon blivit biten, men går bara ett par steg så börjar hon bete sig konstigt, vill inte gå sjunker ihop lyfter på tassen och slickar sig om munnen, jag sätter mig på huk men ser ingen svullnad eller nåt konstigt, vi går så gott det går hemåt, tack gode gud att vi var alldeles ovanför torpet med i normala fall bara några minuter hem, jag ringer Kenneth som var på jobbet och säger att det kan hända att Ästher blivit ormbiten men jag ser inget och säger att jag går till torpet och undersöker bättre, men ser efter nån minut att hon blir dåligare och dåligare, jag får släppa Älsa för att kunna styra hem Ästher, undersöker henne i torpet och ringer samtidigt Strömsholm som säger att vi ska åka direkt, först åkte vi med Älsa till syrran så slapp hon åka med tack för det, kan ju säga att så fort har jag aldrig åkt bil till Strömsholm förut, Ästher låg helt utslagen bak och jag satt i baksätet med handen på henne hela vägen för att känna att hon andades! Fyy så rädd jag var, jag hamnade själv i chock tror jag! När vi kommer fram och tar ut henne ur bilen vilket inte var det lättaste så syns det att det är i nosen hon blivit biten. Hon blir grundligt undersökt och blir och sen inskriven. Vi åker hem och jag känner mig lite lättad då hon kom snabbt under vård och dom säger att hon får säkert åka hem i morgon och det är ju det jag hört om dom flesta som blivit bitna.

Jag hör inget under natten tack o lov, dagen efter så ringer jag själv upp på telefontiden och pratar med en sköterska som inte träffat Ästher men läser i hennes journal och dom vill ha henne kvar en dag till för säkerhets skull, nu ska jag erkänna att jag har en del minnesluckor och minns inte allt som sades! Men efter en timme ringer veterinär André upp och berättar mer om Ästher bla så har dom hittat ett till bett på henne detta är på tassen, så hon blev alltså biten 2 grr!

Måndag ringer han igen och vi kommer överrens om att hon får stanna en natt till alla prover är inte okej och sen skulle Älsa dit dagen efter för provtagning så då kunde vi ta med Ästher hem då. Denna gång fick brorsan agera chaffis, när dom hämtade Ästher så var jag som vanligt beredd på att bli nedtagen då hon brukar bli galet glad, men denna gång var hon glad men inte mer, hon grät och klagade mer! Men det bedömdes att hon skulle fixa att åka hem och att det så klart är skönare att komma hem. Väl hemma ville hon ha lite mat hon var ut och kissade och vankade lite oroligt runt och kunde inte riktigt komma till ro förräns om en bra stund. Men sen sov hon i flera timmar utslagen i soffan. Kändes skönt att hon var hemma även om jag var orolig! På kvällningen ville hon upp i min säng, vi hjälpte henne upp för hon kunde inte ta sig själv då hon var rejält svullen på bringan och i armhålan. Sen låg hon där resten av kvällen, ville inte ut och ville inte ha nån mer mat, lite senare började hon klaga och smågråta och pipa. Jag satt,låg och kröp bredvid henne hela natten och strök på henne och då var hon lugn men direkt jag slutade så började hon igen....usch hon hade nog riktigt ont, vi hade fått med smärtstillande men det var för lite! Så hemskt för det kom tårar i ögonen på henne också....usch vilken låååång natt, jag inbillade mig att det är nog bättre i morgon. kl 4:30 tyckte jag att hon kändes het så jag tog tempen...den visade 41,2 gr......jag trodde att termometern var trasig så jag tog en annan...den visade lika. Ringer Strömsholm hulkandes och berättar (helt otroligt att dom är såå coola där och pratar så lugnt med hysteriska djurägare) vi åker direkt. Väl där så får hon dropp insatt direkt och smärtstillande i nacken....efter en stund börjar hela hon vibrera och darra så man riktigt ser och känner hela skelettet slår ihop, jag har aldrig varit med om nån liknande, jag får nästan panik men försöker behärska mig och hålla om henne...såå jobbigt att se och inte kunna hjälpa henne, tillråga på allt så upptäckte jag att hon fått fukteksem bak i rumpan när jag tog tempen. Blev väl när hon låg inne och får så mycket dropp då blir det svårt att hålla tätt och sen har hon ju rejäla tjocka byxor så det kom som ett brev på posten, men det rakades rent så jag hoppas det blir bra fort för det svider ju också rejält! Usch vad jag led med henne, när vi lämnade henne hade hon 40,3 i temp....hon stapplade med sköterskorna utan att protestera och hon hade rejält ont i kroppen, som Margot sa...det ser ut som hon har tandvärk i varenda hårstrå...då kan ni tänka er!

Sen han jag knappt hem då ringer veterinär Malin och undrar om vi åkte hem eller var kvar, vi var ju hemma så hon sa bara okej vi ringer strax igen...då trodde jag att det var kört med Ästher att hon blivit dödsjuk och inte skulle fixa det....det var nära jag spydde av oro, en halvtimme senare ringer vet André....jag snorar och grinar så jag kan kanppt prata, men han ville berätta att Ästher hade 38 i temp och smärtan hade släppt!!!! Åååååå gud vilken lycka!!! Sen under eftermiddagen fick jag lite insider info  och visste att hon sov som en gris och hade en del go saker att välja på men prioriterade sömnen och att tempen var normal! På kvällen ringde veterinären och berättade samma sak men att hon nu fick välling vilket hon gillade tydligen. Igår ringde veterinären igen och vi var helt överens att hon fick stanna kvar, hon ville inte äta själv utan blev matad med spruta men drack vatten själv och ville med ut och kissa. Få se vad dom säger idag då! Alltid såå jobbigt att vänta på telefonsamtalet men jag vet ju att det INTE bara är mitt Troll som är inlagd  

Men vilken jävla pärs....och jag som varit så snäll och flyttat dessa huggormar ...kan säga att det är slut på gratis fyrhjulsåkning efter detta OM dom kommer in på gårn hädan efter, iof var ju detta i skogen och jag ska erkänna att jag vet inte OM jag törs gå i skogen efter detta...inte där uppe där detta hände iaf på ett bra tag. Jag vet inte om detta skulle ha undvikits om jag haft henne kopplad? Vet flera som blivit bitna trots koppel, och detta var ju bara en liten bit från stigen vi gick på.....undrar också om det blivit många fler ormar? Eller är det bara otur att man hör så många som blivit bitna? När jag pratade med André sist så hade han en teori om att hon faktiskt kunde ha blivit biten av två olika ormar...ja så dålig som hon blev....hon fick antiserum också , och det hjälpte ju inte fullt ut så då kanske det var två olika?! Ja dom ligger ju gärna och värmer varandra.....nu har jag lärt mig ett nytt ord, när det varit kallt och sen solen kommer så där plötsligt och det blir snorhett...då är det ormväder....alltså är regn bra så jag ska aldrig mer klaga över regn...då är det hundväder  

den här bilden gjorde min dag i måndags   bästa Margot och Ästher, så glad jag blev

bettet i tassen

bettet i nosen

så svårt att få nån bra bild, men det ser ut som man använt fisheye objektivet

hon satt och sov ett tag

Älsa o min bror

på väg hem i tisdags

tillbaka på Strömsholm onsdag morgon...jag fick en saccosäck att sitta på, så snällt och det var jätteskönt, för man vill ju vara nära

ingen rolig syn när hon stapplade med sköterskorna med dropp tillbaka in på Iva..

midsommardagen innan jag öppnade grindarna....

tänk vad man rannsakar sig själv

jag vet att man inte ska det...

men det gör jag ändå

Älsa lattjar med ett vedträ

hon hade den som en fotboll

mitt dumma beslut att byta promenadväg

den här bilden är tagen 10;39......minuten senare är hon biten