Alla inlägg den 27 juni 2014

Ormäckel

Av Annica - 27 juni 2014 08:21

På midsommardagen runt 10 tiden gav vi oss iväg ut jag och vov från torpet, Ästher BollnäsTroll var som vanligt lika glad och tokig och härjade med Älsa innan vi kom av gården. Vi började att gå på vägen ner mot bommen men jag ändrade mig och sa nej vi tar stigen ovanför torpet istället, han bara gå en liten bit på den då jag ser att Ästher stoppar ner näsan och jag hör hur hon sniffar så min tanke var att hon hittat älgskit, men i nästa sekund ser jag att hon kastar sig bakåt för att i nästa sekund hoppa ett jämnfota hopp framåt igen mot samma ställe DÅ fattade jag och skrek NEEEJ och rusade fram, mycket riktigt en ormjävel ligger bara ett fotsteg i från ihop ringlad i anfallsställning, Älsa kommer rusande bakom mig men när hon hör hur den fräser gör hon en stor lov och ställer sig en bit ifrån och skäller, jag knuffar Ästher bakåt och fumlar med kopplen för att få på henne det, vi tar en stor lov bort från platsen och jag har en puls som inte finns av denna värld men just då tror jag inte att hon blivit biten, men går bara ett par steg så börjar hon bete sig konstigt, vill inte gå sjunker ihop lyfter på tassen och slickar sig om munnen, jag sätter mig på huk men ser ingen svullnad eller nåt konstigt, vi går så gott det går hemåt, tack gode gud att vi var alldeles ovanför torpet med i normala fall bara några minuter hem, jag ringer Kenneth som var på jobbet och säger att det kan hända att Ästher blivit ormbiten men jag ser inget och säger att jag går till torpet och undersöker bättre, men ser efter nån minut att hon blir dåligare och dåligare, jag får släppa Älsa för att kunna styra hem Ästher, undersöker henne i torpet och ringer samtidigt Strömsholm som säger att vi ska åka direkt, först åkte vi med Älsa till syrran så slapp hon åka med tack för det, kan ju säga att så fort har jag aldrig åkt bil till Strömsholm förut, Ästher låg helt utslagen bak och jag satt i baksätet med handen på henne hela vägen för att känna att hon andades! Fyy så rädd jag var, jag hamnade själv i chock tror jag! När vi kommer fram och tar ut henne ur bilen vilket inte var det lättaste så syns det att det är i nosen hon blivit biten. Hon blir grundligt undersökt och blir och sen inskriven. Vi åker hem och jag känner mig lite lättad då hon kom snabbt under vård och dom säger att hon får säkert åka hem i morgon och det är ju det jag hört om dom flesta som blivit bitna.

Jag hör inget under natten tack o lov, dagen efter så ringer jag själv upp på telefontiden och pratar med en sköterska som inte träffat Ästher men läser i hennes journal och dom vill ha henne kvar en dag till för säkerhets skull, nu ska jag erkänna att jag har en del minnesluckor och minns inte allt som sades! Men efter en timme ringer veterinär André upp och berättar mer om Ästher bla så har dom hittat ett till bett på henne detta är på tassen, så hon blev alltså biten 2 grr!

Måndag ringer han igen och vi kommer överrens om att hon får stanna en natt till alla prover är inte okej och sen skulle Älsa dit dagen efter för provtagning så då kunde vi ta med Ästher hem då. Denna gång fick brorsan agera chaffis, när dom hämtade Ästher så var jag som vanligt beredd på att bli nedtagen då hon brukar bli galet glad, men denna gång var hon glad men inte mer, hon grät och klagade mer! Men det bedömdes att hon skulle fixa att åka hem och att det så klart är skönare att komma hem. Väl hemma ville hon ha lite mat hon var ut och kissade och vankade lite oroligt runt och kunde inte riktigt komma till ro förräns om en bra stund. Men sen sov hon i flera timmar utslagen i soffan. Kändes skönt att hon var hemma även om jag var orolig! På kvällningen ville hon upp i min säng, vi hjälpte henne upp för hon kunde inte ta sig själv då hon var rejält svullen på bringan och i armhålan. Sen låg hon där resten av kvällen, ville inte ut och ville inte ha nån mer mat, lite senare började hon klaga och smågråta och pipa. Jag satt,låg och kröp bredvid henne hela natten och strök på henne och då var hon lugn men direkt jag slutade så började hon igen....usch hon hade nog riktigt ont, vi hade fått med smärtstillande men det var för lite! Så hemskt för det kom tårar i ögonen på henne också....usch vilken låååång natt, jag inbillade mig att det är nog bättre i morgon. kl 4:30 tyckte jag att hon kändes het så jag tog tempen...den visade 41,2 gr......jag trodde att termometern var trasig så jag tog en annan...den visade lika. Ringer Strömsholm hulkandes och berättar (helt otroligt att dom är såå coola där och pratar så lugnt med hysteriska djurägare) vi åker direkt. Väl där så får hon dropp insatt direkt och smärtstillande i nacken....efter en stund börjar hela hon vibrera och darra så man riktigt ser och känner hela skelettet slår ihop, jag har aldrig varit med om nån liknande, jag får nästan panik men försöker behärska mig och hålla om henne...såå jobbigt att se och inte kunna hjälpa henne, tillråga på allt så upptäckte jag att hon fått fukteksem bak i rumpan när jag tog tempen. Blev väl när hon låg inne och får så mycket dropp då blir det svårt att hålla tätt och sen har hon ju rejäla tjocka byxor så det kom som ett brev på posten, men det rakades rent så jag hoppas det blir bra fort för det svider ju också rejält! Usch vad jag led med henne, när vi lämnade henne hade hon 40,3 i temp....hon stapplade med sköterskorna utan att protestera och hon hade rejält ont i kroppen, som Margot sa...det ser ut som hon har tandvärk i varenda hårstrå...då kan ni tänka er!

Sen han jag knappt hem då ringer veterinär Malin och undrar om vi åkte hem eller var kvar, vi var ju hemma så hon sa bara okej vi ringer strax igen...då trodde jag att det var kört med Ästher att hon blivit dödsjuk och inte skulle fixa det....det var nära jag spydde av oro, en halvtimme senare ringer vet André....jag snorar och grinar så jag kan kanppt prata, men han ville berätta att Ästher hade 38 i temp och smärtan hade släppt!!!! Åååååå gud vilken lycka!!! Sen under eftermiddagen fick jag lite insider info och visste att hon sov som en gris och hade en del go saker att välja på men prioriterade sömnen och att tempen var normal! På kvällen ringde veterinären och berättade samma sak men att hon nu fick välling vilket hon gillade tydligen. Igår ringde veterinären igen och vi var helt överens att hon fick stanna kvar, hon ville inte äta själv utan blev matad med spruta men drack vatten själv och ville med ut och kissa. Få se vad dom säger idag då! Alltid såå jobbigt att vänta på telefonsamtalet men jag vet ju att det INTE bara är mitt Troll som är inlagd

Men vilken jävla pärs....och jag som varit så snäll och flyttat dessa huggormar ...kan säga att det är slut på gratis fyrhjulsåkning efter detta OM dom kommer in på gårn hädan efter, iof var ju detta i skogen och jag ska erkänna att jag vet inte OM jag törs gå i skogen efter detta...inte där uppe där detta hände iaf på ett bra tag. Jag vet inte om detta skulle ha undvikits om jag haft henne kopplad? Vet flera som blivit bitna trots koppel, och detta var ju bara en liten bit från stigen vi gick på.....undrar också om det blivit många fler ormar? Eller är det bara otur att man hör så många som blivit bitna? När jag pratade med André sist så hade han en teori om att hon faktiskt kunde ha blivit biten av två olika ormar...ja så dålig som hon blev....hon fick antiserum också , och det hjälpte ju inte fullt ut så då kanske det var två olika?! Ja dom ligger ju gärna och värmer varandra.....nu har jag lärt mig ett nytt ord, när det varit kallt och sen solen kommer så där plötsligt och det blir snorhett...då är det ormväder....alltså är regn bra så jag ska aldrig mer klaga över regn...då är det hundväder