och ner som en pannkaka, ja så upplever jag många gånger mitt hundägande! Jag vet att många tycker att man bara gnäller....men när man har en hund som har spondylos så är det så små marginaler mellan att det är toppen bra och att det vänder på en femöring, Älsa har ju peppar peppar varit bra hela kalla vintern, men då har jag varit duktig att använda Back on Track täcket på henne, ja tom dubbla när det varit som kallast, när det sen blev varmare som nu så slarvar jag med det, och jag vet inte om det är därför hon börjat markera på vänster framben, det är ju på högra sidan det är som värst med spondylosen så det kan mycket väl vara så att hon över belastar vänster. Hon är inte block halt men markerar tydligt när hon travar, ja och sen är hon otroligt "slö" på promenaderna och halkar efter rejält, så i morgon ska hon till Na Massage och få en behandling, hade sån himlans tur då det var knökfullt och vänte tid på 3 veckor men fick en återbudstid ...ibland har man tur  hon har ju gått hos han förut men likadant där....när det inte är problem så går man inte dit..så dumt! Men igår så busade hon med BollnäsTrollet på gräsmattan..ja det är dumt, men det är svårt att hålla henne i total stillhet, ja jo jag kan ju stänga in henne..., ja iallafall så gick det bra att busa lite. Här om dagen så rök dom ihop när jag gick med båda i koppel..inte kul, Älsa fick syn på nåt som blåste iväg och började pipa och dra och skulle jaga...Bollnäsa hetsade upp sej och slängde upp tassarna på Älsans rygg, och det gjorde ju så klart ont och hon blev riktigt förbannad och slagsmålet var ett faktum  jag hade inte chans själv att skilja dom åt...jag drog lite i Ästher för det var hon som var mest på...men jag orkade inte, så jag släppte koppel och gick åt sidan, och som tur var så höll dom inte på så länge och den enda som fick rivet skinn var Bollnäsa som fick en repa under ögat. Fyy vad jag kände mej besviken på mej själv som inte kan "styra" över vovvorna så dom inte rök ihop...jag blev riktigt ledsen, jag skulle ha fattat redan när Älsa började pipa och försökt avstyra hennes uppmärksamhet på det som blåste iväg, sen tror jag att det beror på att Älsa har ont att det händer, Bollnäsa känner det också,det blir nog dåliga vibbar, det var likadant -09 när Älsa hade så där riktigt ont då rök dom också ihop framför matskålarna i torpet då slogs dom så möblerna yrde och jag fick ta ett kompost galler att sticka i mellan så dom slutade... det är då man önskade att man hade två småskitar så man kunde lyfta upp en vardera under armen..men lite svårt med två 5o kg klumpor! Sen är inte jag heller i form så det är väl en del som spelar in naturligtvis  

det här är livet säger Älsan...att kunna var hund och göra som man vill

och busa med BollnäsTrollet i stället för att slåss

bära pinnar och skita ner sej

och spana efter fåglar

och se löjlig ut efter dusch

och sitta i ett hav av vitsippor

Bollnäsa kollar vad fasen husse har för sej på stegen

såg så läskigt ut att hon gömde sej..neej jag skojar bara, hon skulle se vad som fanns under bänken bara  

men vad är nu detta????

jo dom tre tenorerna Pavarotti o Domingo o Placido  

hihihi nej men det är dom tre huliganerna Nerissa,Sam o Nelson av rasen Spansk terroristhund  som huserar hos grannarna....jag försökte fota dom igår....swisch swisch...gick inget vidare

sjövilda är bara förnamnet..klart dom är sjööövilda det är ju vattenhundar  

hej jag heter Pablo och tycker valparna är skit löjliga   

 

Carina T

28 april 2011 12:08

Spondylos är ett jävla skit! Förstår dina känslor fullt ut. Man känner sig själv som en bov när de får smärta och allt för många tar en inte på allvar. Tycker man säkert överdriver. Vad du än gör så anklaga inte dig själv, för hur är det att vara hund den dagen man bara får gå i koppel och inga aktiviteter alls????

Kramisar!

http://ozzyeddie.se

 

carina jonsson

28 april 2011 12:29

Inte är det lätt inte MEN du ska inte döma dig själv......inte ett dugg !!! Trist att höra att hon är dålig igen.Hoppas det vänder snart så hon får bra dagar.Sköt om dig / kramar om

http://www.svartangel.n.nu

 

Rudi och matte

28 april 2011 13:47

Vi hoppas verkligen att hon snart får hjälp och att ni alla slipper må dåligt...trist! Men vackra det är dom , dina hundar!
Och så har vi då perrosarna igen, tänk att det var ju absolut en sån jag skulle ha, inte en Rudi :-)

http://www.bmwsfotoblogg.blogspot.com

 

Anette

28 april 2011 15:25

Hej från syster Sherry. Det är skit med oss gamla kossor - att ha ont är aldrig roligt. Har oxå rykt ihop med de andra nån ng då jag inte varit fit for fight. Men annars så är det som vanligt här. Jag bestämmer och styr alla med en järnhand. *ler* hoppas att det får hålla i sig för dig. nospussar från alla här på Kennel landzeroz ps: det blir smått här i vecka 21

http://www.kennellandzeroz.com

 

Ann-Margret & Vinja

28 april 2011 22:06

Nej det är verkligen inte lätt om man har en hund som inte mår helt bra. Sen att man inte heller vet hur ont dom har.
Men jag tycker du verkar göra så gott du kan med Back on Track täcken så hon ska hålla sig varm. Man vill ju inte att dom ska bli för varma heller nu när solen börjar lysa.

Att busa är väl kanske egentligen inte är världens bästa för Älsa, men samtidigt så måste hon väl få ha lite kul också. Vet inte hur du tänker, men jag tycker att hellre dom lever ett kortare roligt liv än ett långt instängd kanske mycke och aldrig vara lös och springa.

Men det är inte lätt att avgöra vad som är bäst alla gånger. Tyvärr lär nog inte slagsmålen sluta så länge Älsa har ont för då har hon troligvis inget tålamod med syrran heller.

Om du är intresserad kan jag berätta hur det blev mellan min äldre tik Samira och Vinja. Samira var verkligen född med otur :( Hon åt väldigt dåligt sitt första år, spelade ingen roll vad man gav henne. Vid ca 4-5 månader så spydde hon upp maskar som var säkert 20-30 cm långa, stod rakt upp ur spyan :( Vi gjorde en ordentlig avmaskning och det blev lite bättre ett tag. Vid 9 mån började hon halta fram. Undersöktes och upptäckte hon hade en lös benbit som var tvungen opereras bort. Så det blev operation, men eftersom inte Samira hade stamtavla så räknades hon som blandras och operationen fick jag betala själv. Den kostade drygt 10000 kr + all rehabilitering. Tog sen inte lång tid igen då hon inte ville äta. Blev en tur till Strömsholm och där gjorde dom en gastroskopi undersökning och hon hade magsår och kraftig magsäcksinflammation :( Med rätt mediciner så blev hon piggare och gladare.

Sen en sommar så var vi på stranden och Vinja sprang och busade som vanligt, när hon råka stöta i Samira och jösses hon tände till direkt. Som tur så var vi flera så det var ju inga problen att få isär dom. Sen funkade allt hur bra som helst ett bra tag. Tills plötsligt en dag när jag och hundarna var ute på ett gärde. Skulle göra intervall till Vinja som vi har gjort hur många ggr som helst. Lägger bollen och börjar att gå, då hör jag hur bägge två flyger ihop och slåss....Och vad gör man alldels själv. Självklart vill man ju få loss dom och du vet ju svårt det är.

När allt äntligen var över så märkte jag att Vinja visste inte hur hon skulle behandla sin kompis och blev jätte osäker. I det läget bestämde jag mig för att det får inte hända igen för då skulle säkert hela handen ryka nästa gång.

Tog det jätte svåra beslutet att åka och ta bort henne. Inte lätt när hon bara var 5 år och hur gosig som helst. Men när jag inte visste vad som utlöste slagsmålen så är det ju svårt vara före och stoppa det.
I mitt fall med Samira tror jag verkligen hon försökte visa oss att hon inte mådde bra :( Så det var verkligen inte lätt att det beslutet. Men det som ända känns lite lustigt är att från att jag bestämde mig för att ta bort Samira så blev hon en helt annan hund. Var nästan som att hon visste att hon snart skulle slippa ha ont mera.

Usch vad långt det blev....Du får radera bort det om du tycker det blev för mycke och tråkigt.

Kram

http://heratorpetsvinja.webs.com

 

Kristin, Harras & Plura

30 april 2011 11:06

Tjena. Nu har jag en ny blogg!!! Hoppas den funkar bättre nu då!

http://www.pippsan.bloggo.nu

 

Therese & Atlas

1 maj 2011 21:42

Jag vet precis vad du menar och det är förjäkligt att man ska behöva leva med den ständiga oron för sin/sina hundar. Att veta att ens bästa vän inte kommer att gå bort av ålderdom utan av sjukdom och i värsta fall av smärtor är inte lätt.
Kram på er!

http://www.atlas.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdagen den 26 maj gick den finaste kattastrofen sin sista rond 16 år gammal   han fick fel med sköldkörteln hypertyreoidism och alternativet skulle vara att börja medicinera honom och åka på täta veterinärkontroller för att kolla att medicinen var...

Ja i tisdags fyllde mitt älskade galna roliga Bollnästroll 8 år!!!! Otroligt vad åren går, men själv känner hon sig nog som en unghund...och det är väl det jag tror att hon är också      men jag minns som igår...vilken terroristvalp hon var  ...

Ja nu är jag trött på mina grannar...     Neeej jag skojar bara   men skulle vilja ha något plankliknande mellan gårdarna, som det är nu innan det blir grönt så retas våra hundar med varandra så man kan bli galen (galnare) jag har min ytterdörr så nä...

Ja idag har jag en skitlista   Nr 1: Kennelhosta som tydligen går här nu Nr 2: Hundägare som har sina hundar lösa som rusar rätt på när man kommer och går med sina egna i koppel    Nr 3 : Bajs   ...Ästher väckte mig kl 3 och skulle akut ut...då...

Ja nu har det gått några månader sen jag skrev något på denna sida, tänker iallafall ibland att jag ska skriva men sedan blir det inte av. I lördags var jag till Ludvika och kollade på hundutställning det var roligt fina hundar och trevligt folk at...