Vi sov över i torpet natten till igår. På morgonen när Kenneth åkte till jobbet strax efter kl 6 så gick jag och vovvorna på promenad, Älsa i koppel och Ästher lös som vanligt, när vi kommit en bra bit så hör jag råbocken skälla på långt håll, vinden låg på åt vårat håll så han kan omöjligt ha skällt på oss! Jag kallade in Ästher så att hon inte skulle få för sej att leta reda på honom=), vi fortsatte en bit och då börjar hundarna bete sej konstigt dom vädrade och stirrade in i skogen...jag fick en obehags känsla i magen....det kändes som att vi var iaktagna där uppe i skogen....vi vände hemåt och himmel vilken fart dom fick, dom drog mej hemåt. Då började jag fundera...kan det ha varit en björn? Vad var råbocken upprörd över? Om jag skulle träffa på björn när jag kommer med hundarna..vad gör jag då?? Ber till gud eller? Nej fy hoppas vi slipper möte med björnen när vi är i skogen!!!

Älsa är fortsatt pigg och glad och har inte visat nån smärta på ett tag nu..Jippie=))). Igår när hon låg på golvet och jag skulle massera henne så ville hon istället bli kliad på magen och hon slänger upp ett bakben...."knaster" ja så lät det från ryggen...lät som man drog ett band med "knaster" i....måste ju ha varit brosket som lät!! Jag hör också att när hon reser sej så knäpper det till...men det här "knastret" har jag inte hört förut! Lät läskigt men huvudsaken att hon inte har ont!

på väg på promenad

sniff sniff

sniff sniff det luktar intressant här

toppen sa Älsa och kastar sej ner

man kan rulla i rävskit även när man har koppel på=)

Ästher har koll

lingon blir det också

vilar lite

Ästher väntar in oss

här börjar dom lyssna och titta

nånting var det iallafall

nu går vi hem!!

altanen i torpet tar sej

Älsa visar att altanen blir rätt så stor

ser ni mej säger Ästher nedanför

staketet blir rätt så högt och stängt och jag kom på att vovvorna ser ju inte ut då så nu måste Kenneth göra som en tittglugg/fönster  på nåt vis på mitten=)