Älsa pälsa är faktiskt lite bättre....törs knappt säga det för jag är så rädd att det ska "braka" igen! Igår hade hon ont på förmiddagen i torpet men sen vi kom hem sa hon inte ett ljud...förräns inatt...vi gick och la oss halv 12...då hade Älsa sovit i soffan i flera timmar. Gick jättebra när hon reste sej för att följa med till sängen=)...vaknade att hon skrek till kl 1 och hon flög ur sängen...när jag öppnade ögonen trodde jag att det åskade men det var nån som skickade iväg raketer=(...sååå himla typiskt...ojojoj vad rädd hon var...hon vibrerade i hela kroppen...hon spände sej enormt så då fick hon ju såklart ont=(( det var cirkus här då....Bollnäs drogs med i turbulensen och sprang runt som en yr höna och undrade vad som stod på....hoppas nu för f-n att inte hon blir rädd för smällare nu också!!! Älsa bäddade med varenda matta hon fann...efter en halvtimme så kom hon och la sej bredvid mej vid soffan och hon började andas normalt....jag trodde ett tag att nu får hon väl en hjärt infarkt pga av både smärta och smällandet...det var inte så mycket raketer men det räckte gott o väl för henne=( tänk så typiskt att man måste smälla raketer mitt i natten i juli!!! Är nog ingen som räknar med det!

Idag har hon "bara" pipit/skrikit till en gång...men hon är ovillig att resa sej när hon lagt sej...hon är väl såklart rädd att det ska göra ont....syns verkligen att det är långt bak hon har ont....för det ser jätte jobbigt ut när hon reser upp baken! Vi tar mycket korta koppel promenader med henne och sen får hon såklart inte vara ute lös själv på tomten..men jag är såååå glad att hon inte verkar ha konstant ont iaf....men jag har henne konstant under lupp och törs knappt lämna henne ur min synvinkel.